Docent i nationalekonomi
Vice vd Ratio

"Economics involves actors. Without actors, there is no play. This truism has been overlooked by modern economists whose universe is people with passive responders to stimuli. If all are price-takers, who sets price? If all behavior is rationally responsive, how can change occur? How can entrepreneurship be modeled? Increasingly, I have come to the view that the role of entrepreneurship has been the most neglected area of economic inquiry, with significant normative implications for the general understanding of how the whole economy works."
-- James Buchanan, år 1986 års mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Den nationalekonomiska vetenskapen syftar bland annat till att förklara ekonomisk tillväxt och varför vissa länder lyckas skapa ett allmänt ekonomiskt välstånd, medan andra förblir fattiga. Inom nationalekonomin finns flera traditioner, vars teoretiska utgångspunkter, och därmed förklaringar, skiljer sig åt. Jag verkar inom en tradition där betydelsen av entreprenörskap och företagandets villkor betonas, och som ser ekonomisk tillväxt och skapandet av ett allmänt välstånd som resultatet av upptäckt och användning av ny kunskap. Min forskning omfattar huvudsakligen tre områden: 

• Den svenska tillväxtskolan. Detta är en svensk tradition med rötterna i arbeten av bland annat Knut Wicksell, Johan Åkerman och Erik Dahmén. Ekonomisk utveckling och ekonomisk tillväxt ses som en evolutionär process, som drivs av entreprenörer och deras innovationer. Företagandets villkor har avgörande betydelse för den ekonomiska processens utfall. Traditionen är influerad av den så kallade österrikiska skolan och schumpeteriansk teori. Denna, i mitt tycke, mycket fina tradition är i dag i det närmaste bortglömd bland nationalekonomerna. Jag gissar att jag är den enda nationalekonomen i min generation som har intresserat sig för den. Jag ser det som ett kall att uppmärksamma, bevara och vidareutveckla denna tradition.

• Företagsdynamiken (definierat som etableringen, expansionen, kontraktionen och avvecklingen av företag) och företagandets villkor. I min forskning har jag bland annat studerat: storleksfördelningen av företag i Sverige, dess förändring över tiden och i vilken utsträckning Sverige skiljer sig från andra europeiska länder; nya och små företags betydelse för sysselsättningstillväxten; och vikten av en hög omsättning av företag för olika branschers tillväxt. För närvarande arbetar jag i ett projekt där familjeägda företags roll för svensk ekonomisk tillväxt och sysselsättning analyseras och ett projekt som försöker uppskatta entreprenörernas skattetryck under de senaste ca 150 åren. Hypotesen är att perioder av hög tillväxt sammanfaller med perioder med låg beskattning av entreprenörsinkomsterna.

• Forskarutbildningen i nationalekonomi. Jag är djupt oroad över vad dagens nationalekonomer lär sig och vad de inte lär sig. Utan undantag baseras samtliga forskarutbildningar i nationalekonomi i Sverige på det som brukar kallas mainstream economics, det vill säga på en teori där entreprenören och entreprenörens ekonomiska funktion exkluderas, per definition. En del av min forskning ägnas åt att analysera konsekvenserna av detta och att föreslå förbättringar.