Staten och arbetsmarknaden - om konfliktregler och utvecklingskraft

Ratio har avslutat projektet ”Svensk utvecklingskraft”, som finansierats av Svenskt Näringsliv. Projektet har pågått under år 2005-2007.

Projektets syfte var att:
i) Analysera utvecklingen av det kollektiva förhandlingssystemet från 1920-talets början till idag med avseende på systemets karaktär av fria förhandlingar mellan självständiga parter

ii) Kartlägga (empiriskt) omfattning och inriktning av konflikter (hotande, varslade och utbrutna) på svensk arbetsmarknad sedan 1993 med särskilt fokus på de senaste åren. Fallstudier genomförs av principiellt intressanta fall.

iii) Analysera konfliktreglernas effekter på svensk lönebildning, tillväxt och utvecklingskraft

iv) Föreslå reformer av detta regelsystem i syfte att stärka den svenska ekonomins tillväxt och utvecklingskraft

Projektets mer allmänna utgångspunkt var att samhällets lagar och regler måste utvecklas i takt med omvärldsförändringar, erfarenheter, ökade kunskaper och värderingsförskjutningar.

Inte minst gäller detta arbetsmarknadens konfliktregler och relationerna mellan arbetsgivare och fackföreningar. Dessa har vuxit fram i en lång process under det förra seklet, med varierad grad av statlig inblandning. Förhandlings- och konfliktregler från slutet av 1920-talet har äldre produktionsförhållanden och arbetsmarknadsrelationer som mönster. Från att ha utmärkts av fria förhandlingar mellan självständiga parter karakteriseras dagens situation av en obalans som knappast liknar frivillig avtalsbildning. I det rådande systemet har löneökningstakten varit alltför hög under en lång följd av år och bidragit till Sveriges försämrade konkurrensläge.

Med industriavtalet (1997) och med skapandet av medlingsinstitutet (2000), och inte minst genom den oberoende riksbankens (1999) inflationsmål, har en delvis ny fas i inletts. Väsentligt är att ytterligare steg tas mot en bättre fungerande arbetsmarknad, med en lönebildning och övriga villkor som är bättre anpassade till det krävs för att det svenska näringslivet ska vara konkurrenskraftigt i dagens globaliserade ekonomi.

Avgörande för att det ska kunna uppnås balanserade förhandlingsresultat som bidrar till ökad konkurrenskraft är att det finns en rimlig balans mellan parterna på arbetsmarknaden vad gäller stridsåtgärder. Så är inte fallet i dag. Exempelvis står ofta stridsåtgärder i orimlig proportion till dess syfte och dess konsekvenser, även för tredje part. Möjligheten till sympatiåtgärder är också obegränsad och bidrar till obalansen. Överhuvud måste möjligheterna till konfliktåtgärder liksom dessas karaktär omprövas mot bakgrund av det komplexa näringsliv som idag finns med dess sårbara relationer till omvärlden. Den s k Öbergska utredningen (SOU 1998:141) medförde inga väsentliga förändringar i lagstiftningen.

Det är inte bara varslade och utbrutna konfliktåtgärder som är av betydelse för förhandlingsresultatet. Det är i lika hög grad förekomsten av möjligheten att tillgripa konfliktmedel, i förening med tidigare erfarenheter därav, som idag får arbetsgivarsidan att medverka till för höga kostnadsökningar. En utbruten, eller till och med enbart varslad, konflikt får helt enkelt konsekvenser som inte går att "räkna hem" genom fortsatt eget motstånd eller egna konfliktåtgärder. En obalans mellan parterna som återkommande leder till för dyra avtal skadar samhällsekonomin och är inte acceptabel.

Projektet innehöll såväl en teoretisk som en empirisk del. Dessa bedrevs parallellt och integrerades successivt. Den teoretiska delen fokuserade på arbetsmarknadsregleringarnas och särskilt konfliktreglernas effekter och funktion i en dynamisk marknadsekonomi. Som teoretisk referensram användes Den svenska tillväxtskolan. Enligt denna skolbildning är ekonomisk utveckling en entreprenörsdriven, dynamisk process inom ramen för marknadsekonomins institutioner. Sambandet mellan företagandets utveckling och företagandets villkor, däribland arbetsmarknadens konfliktregler och de kollektivavtal de leder till, är av central betydelse.

I den empiriska delen kartlades:
- antalet varslade och utbrutna arbetsmarknadskonflikter, deras omfattning och karaktär sedan 1993 med särskilt fokus på de senaste åren
- ett antal förhandlingssituationer som inte lett till varsel eller konflikt men där det latenta hotet om detta lett till för höga kostnadsökningar
- direkt och indirekt lönekostnadsutveckling och vinstmarginaler
- effekter på tillväxt, näringsstruktur och nyföretaganden
- kostnader för tredje man och skattebetalarna av konflikter inom olika branscher

Fokus låg på privat sektor, men även utveckling inom offentlig sektor är av relevans i den mån den påverkar den privata sidan.

Dessutom genomfördes ett antal fallstudier av särskilt intressanta branscher, däribland bygg- och entreprenadsektorn.

Även ett internationellt perspektiv är viktigt. Den alltmer utvecklade specialiseringen och internationaliseringen innebär att allt fler företag och förädlingsprocesser exponeras för risker för störningar av olika slag, inkl risker för att direkt eller indirekt drabbas av fackliga stridsåtgärder. De grundläggande juridiska möjligheterna i olika länder att vidta stridsåtgärder - inkl sympatiåtgärder - är därför av stort intresse. Även EG-rätten påverkar i ökande utsträckning den svenska arbetsmarknaden. Tjänstedirektivet och reglerna för bemanningsföretag är aktuella exempel, liksom utländska företags och anställdas syn på att bedriva verksamhet i Sverige.

I ett förhandlingssystem med oberoende parter måste det finnas möjligheter att hävda den egna ståndpunkten genom konfliktåtgärder. Den centrala frågan är emellertid hur konfliktreglerna bör se ut för att det svenska näringslivet ska kunna vara konkurrenskraftigt; vad som krävs för stärkt utvecklingskraft med inte bara rimliga lönenivåer utan även nya och växande företag inom nya och etablerade branscher. På basis den teoretiska och empiriska analysen kommer projektet därför att föreslå ett antal reformer av detta regelsystem. Avvägningen mellan innehållet i lagstiftning, däribland rörande konfliktåtgärder och frivilliga avtal mellan fria parter, blir här en nyckelfråga.

Kontaktperson
Docent Nils Karlson