Korruption, institutioner och svenska företags internationalisering – Jakten på den försvunna handeln

I ett nytt projekt utforskar Ratio hur institutioner påverkar internationell handeln. Vid en analys finner man att faktisk handeln är mindre än vad som prediceras av klassiska handelsmodeller. Vad beror det på? För svenskt vidkommande är detta mycket intressant, då kontakten med omvärlden en spelar avgörande roll för ekonomisk utveckling. Närmare 70 procent av svensk utrikes handel sker inom Europa. Projektet syftar till att undersöka svenska företags internationaliseringsstrategier och hur institutioner påverkar handeln.

För en liten öppen ekonomi spelar kontakten med omvärlden en avgörande roll för ekonomisk utveckling.  Sverige utgör härmed inget undantag. Svensk export uppgår idag till nästan 50 procent av BNP och effekterna av export och handel utgör ett intressant forskningsområde. En inte obetydlig del av denna forskning analyserar handel och inkomsteffekter för individer och produktivitetseffekter på företagen. Standardresultatet är att öppenhet är att föredra för protektionism.

Vad som kan tyckas paradoxalt är att förmågan att nå utländska marknader nästan tas för given. Sverige har alltid varit ett land där handel med omvärlden haft en central roll och under de senaste 50 åren har vi sett en fantastisk utveckling med fallande transportkostnader och en allt mer avreglerad världshandel. Därmed har handelshinder så som avstånd, tullar och kvoter marginaliserats medan betydelsen av institutionella och kulturella hinder klivit fram i rampljuset. Det är nu institutionernas roll blir riktigt intressant. Det har vistats att institutionernas påverkan på handel är större än den av tullar. Goda institutioner betraktas av många som en komparativ fördel, jämförbar med att ha en stor andel högutbildad arbetskraft eller rikligt med kapital.

Betänker man att internationell handel innebär att parter från olika länder måste komma överens om ett avtal förstår man genast att institutionernas roll knappast kan överdrivas. Väl fungerande institutioner är det ramverk där bland annat äganderätter tydliggörs, näringsfrihet regleras och skatteregler klargörs: Faktorer som bidrar till förutsägbarhet vad gäller regelverk och som försvårar opportunistiskt beteende. Det är därför förvånande att den empiriska forskningen på detta område är minimal.

 

För att fylla de kunskapsluckor som finns vad gäller institutionernas roll bedrivs sedan 2011ett treårigt projekt vid Ratio där dessa frågor analyseras. Med utgångspunkt från de svenska företagens internationaliseringsstrategi analyseras hur institutionella förhållanden in omvärlden påverkar:

• Val av destinationsland?
• Med vilka varor och tjänster går man in?
• Hur påverkas kontraktslängd och volymer?
• Finns det dynamiska effekter?
• Vad kännetecknar företag som är skickliga på att hantera relationer med kontraktspartners i länder med svaga institutioner?

Dessa frågor utgör grundbulten i forskningsprogrammet och med den växande roll som Kina och Sydostasien spelar kommer förmågan att hantera handelsrelationer med aktörer i länder med andra institutionella förhållanden än de svenska knappast att minska. Vi får även en inblick i hur Sveriges handel med omvärlden skulle komma att påverkas om förtroendet för det svenska institutionella ramverket skulle brytas ner. Detta är frågor som i dagsläget är högaktuella men som vi endast har vaga uppfattningar om.

Projektet finansieras av Torsten Söderbergs stiftelse och leds av Patrik Tingvall, docent i nationalekonomi.