Delprojekt

Fyra större samt ett antal mindre delprojekt planeras inom ramen för projektet:

Större delprojekt

I - Statistisk och ekonometrisk analys.

Här kommer vi att undersöka effekterna av olika avtalskonstruktioner utifrån bland annat Medlingsinstitutets kategorisering av sju löneavtalskonstruktioner, officiell lönestatistik, parternas egen statistik mm. Kan man med hjälp av ekonometriska metoder hitta belägg för att branscher och sektorer med mer inslag av lokal lönebildning har högre utvecklingskraft?

 

II - Kvalitativa fallstudier av olika företag och branscher.

Här kommer således ett urval av företag och branscher att ske, i samarbete med berörda partsorganisationer, vilka sedan undersöks med hjälp av intervjuer och företagsinterna studier.

Här finns möjlighet att komma närmare flera av de förutsättningar som vi ovan identifierat som väsentliga för ett positivt utfall av lokal lönebildning. Finns exempelvis tillräcklig lönespridning och lokal kompetens? Hur viktigt är samarbetsklimatet mellan företagsledning och anställda?

Preliminärt kommer urvalet av företag att göras utifrån följande kriterier:

• Storlek - små/stora
• Tillverkande/tjänsteföretag
• Avancerad/enkel produktion
• Dominerande personalkategorier - arbetare/tjänstemän/akademiker
• Konkurrenssituation - särkilt utlandskonkurrens

Totalt skulle detta kunna betyda ett drygt 30-tal fallstudier av varierande djup och intensitet. Det skulle också vara tänkbart att något djupare jämföra ett antal "arketypiska" avtalsområden eller förbund.

 

III - Kollektivavtalens utformning och faktiska tillämpning.

Detta delprojekt hänger ihop med de två föregående. Hur möjliggörs lokal och individuell lönebildning i själva avtalen? Och hur implementeras dessa på lokal nivå? Utnyttjas de frihetsgrader som finns på mer central nivå lokalt? Vilken normerande eller styrande roll har kollektivavtalen i praktiken?

Förutom en genomgång av ett urval av avtal på förbundsnivå planeras här en enkätundersökning för att utröna om avtalens utformning också speglar hur lönen verkligen ute på arbetsplatserna. Tidigare enkät(er) av detta slag följs i möjligast mån upp.

 

IV - Internationell jämförelse.

Flera intressanta länder i vår nära omvärld med liknande arbetsmarknadsförhållanden har genomfört eller håller på att genomföra dramatiska förändringar i lönebildningen, där inslagen av lokal eller företagsnära lönebildning har fått ökad betydelse. Mest intressanta är enligt vår bedömning Danmark och Tyskland, vars decentraliseringsprocesser vi kan förväntas dra lärdomar av.

 

Mindre delprojekt

Kopplade till de större delprojekten planeras även antal mindre delprojekt med mer specifika frågeställningar. I vissa fall kan de lägga ut som uppdrag på externa forskare.

1. Fackets roll. När och hur kan de fackliga organisationerna ha en konstruktiv roll i en mer decentraliserad och företagsanknuten lönebildning?
2. Rättviseföreställningar om löner. Vilka föreställningar om "rättvisa löner" finns hos olika aktörer på arbetsmarknaden. Vilken betydelse har olika föreställningar för möjligheten att anpassa lönerna lokalt och individuellt?
3. Union wage premium. Många undersökningar tyder på att den s.k. fackföreningspremien, dvs. den extra lön eller de andra förmåner som en fackansluten erhåller i förhållande till icke-organiserade, är på väg att sjunka och t.o.m. är negativ för vissa yrkesgrupper. Utifrån den s k. LINDA-databasen kan man matcha löneinkomsterna mot förekomst av fackligt medlemskap och dessutom kontrollera för exempelvis utbildning och yrkeserfarenhet. Vår avsikt är att undersöka åren 1997-2006 för att se förekomsten av eventuell fackföreningspremie samt om utvecklingsriktningen.
4. Lönebildning under kriser. Hur påverkar olika sätt att hantera ekonomiska kriser såsom krisavtal och öppningsklausuler lönebildningen och kollektivavtalens normerande roll?
5. Vinstdelningens system. Vilka är effekterna av vinstdelningssystem, som ger en omedelbar löneflexibilitet utifrån företagets lönsamhet, på näringslivets utvecklingskraft
6. Lönebildning och strukturomvandling. Hur påverkar olika lönebildnings- och förhandlingssystem strukturomvandlingen? Inte minst intressant är hur den solidariska lönepolitiken med lika lön för lika arbete oavsett företagets bärkraft, som enligt Rehn-Meidnermodellen skulle stimulera strukturomvandling, står sig i dagens värld.
7. Lönebildning utan kollektivavtal. Hur fungerar lönebildning i företag utanför kollektivavtalssystemet? Vilka är effekterna?
8. Lönenormering och lokal lönebildning. Sist men inte minst, hur kan, gemensamt märke förenas med lokal lönebildning (s k patterned bargaining)?

Projektet har därutöver ambitionen att, utifrån framtagna resultat inom de olika delprojekten, kunna utforma policyrekommendationer på området. Hur ska lagstiftning, regler och andra villkor utformas för att möjliggöra en lönebildning som kan befrämja produktivitet och ge möjlighet för nya och växande företag?