18 maj 2010

Sven-Olov Daunfeldt, docent i nationalekonomi, och Niklas Rudholm, professor i nationalekonomi, på Dagens Industris debattsida den 18 maj 2010.

Det är många som de senaste veckorna har slitit med att redovisa kapitalvinster och förluster på den av skatteverket tillhandahållna K4-blanketten. Frågan är dock hur många som valde att inte realisera sina kapitalvinster under föregående år i syfte att slippa att betala skatt på outnyttjade kapitalvinster?

Mycket talar för att de är många och att detta leder till minskad företagsförnyelse, färre investeringar och lägre tillväxt.

Forskning baserad på amerikanska data har tidigare visat att höga skatter på kapitalvinster leder till att investerare blir mindre benägna att realisera kapitalvinster. Effekten är relativt stor. I en ny forskningsstudie (Daunfeldt m fl 2009) visar vi nu att detta även gäller i Sverige.

Konsekvensen är att kapital blir inlåst i "mogna" företag och att expanderade företag inte får tillgång till det riskkapital som de skulle ha fått om skatten var lägre. Dessutom blir entreprenörer mindre villiga att starta nya företag. Istället för att sälja vidare och starta nya företag, behåller de sitt existerande företag. I slutändan innebär detta att höga skatter på kapitalvinster har en negativ effekt på företagsförnyelsen i ekonomin och att vi som resultat får färre nya och växande företag i Sverige. Och därmed även färre jobb.

Det finns också starka vetenskapliga belägg för att kapitalvinstbeskattningen är förenade med en mängd andra kostnader. I en alltmer globaliserad ekonomi kan dessa skatter i hög grad undvikas genom omfattande och kostsam skatteplanering. Kapitalvinstskatter har också en negativ effekt på sparandet, vilket leder till minskad tillväxt. Ur ett statsfinansiellt perspektiv är denna skatt dessutom obetydlig. Ett flertal vetenskapliga studier drar därför slutsatsen att kapitalvinster inte bör beskattas överhuvudtaget.

Mats Odells förslag om en reformerad kapitalvinstbeskattning (DN Debatt, 4 februari 2010) är ett steg i rätt riktning, men omfattar endast marknadsnoterade värdepapper. Det är hög tid att nu förändra Sverige från ett samhälle där idéer jagar kapital till en dynamisk ekonomi där kapital istället jagar idéer. Sett i detta perspektiv känns Mats Odells förslag som helt otillräckligt!

Läs mer om författarnas forskning om kapitalbeskattningens effekter i deras artikel i Ekonomisk Debatt och i kommade nummer av den vetenskapliga tidskriften Public Choice.