12 september 2011

Har vi kommit på en bråkdel av alla användningsområden för ny och gammal teknik? Svaret är nej om man frågar professor Joel Mokyr, vid North Western University i Illinois, årets Eli F. Heckscher föreläsare.

Mokyrs huvudpoäng vid föreläsningen var att det alltid har
funnits exceptionellt begåvade människor därute men oftast har det
inte funnits en miljö för dem att verka i där deras gärningar har
kunnat tjäna mänskligheten. Den relevanta frågan för beslutsfattare
att fundera på är: Hur skapas miljöer där människor kan komma till
sin fulla potential?
Arbetskraft i Sverige kostar tio gånger mer än i vissa andra
länder, det betyder inte att den är dyrare. Genom teknik och
tekniskt kunnande är medarbetarna i Sverige produktivare. Att lönen
är tio gånger högre betyder inte att arbetskraften är dyrare om
produktiviteten är tio gånger högre. För att behålla höga löner
måste teknikutveckling bejakas. År 1799 uppfann fransmannen Louis
Roberts den första primitiva pappersmaskinen. Det var starten på
industrialiseringen av den tidigare hantverksmässigt utförda
papperstillverkningen. År 1886 fanns trettiofem svenska
pappersbruk med sammanlagt 2878 arbetare. Fyrtioen massafabriker
försörjde dem vid samma tid med råvara. En person gick före och
möjliggjorde arbeten över hela Sverige. Det finns ingen anledning
till varför ett nytt tekniskt språng inte skulle kunna innebära nya
jobb och fabriker runt om i landet.
Världen förändras, denna utveckling drivs enligt Mokyr av
individer som går före, vågar utmana det befintliga och belönas
rikligt för sina insatser. Isaac Newton gick före och tänkte som
ingen annan hade gjort, han blev sin tids rockstjärna och idol för
många som såg vetenskapen som en bra väg att gå för att nå
berömmelse och respekt. Värmlänningen John Ericsson uppfann
propellern och gjorde på det sättet världshaven lite mindre. Dessa
två personer som fick verka i miljöer som uppskattade dem, de ledde
med gigantiska steg mänskligheten framåt.
För en framgångsrik framtid måste alla medborgare kunna arbeta
sig till framgång och de som har det i sig måste få bli
framgångsrikare än andra. Ett samhälle där varje medborgare kan
utveckla sin fulla potential, både för sin egen skull och för
samhället som helhet, ett samhälle där originalitet, skicklighet
och hårt arbete belönas, där människor uppmuntras istället för att
hållas tillbaka. Ett samhälle med sådan kultur skapar nya Newton
och Ericsson.
Jonas Grafström